elin1

Man börjar känna sig ensam på nätterna nu när man börjar vänja sig vid att väldigt ofta sova med nån brevid sig. Visst det kan ju bara trångt och så, speciellt i min säng, och man kanske vaknar till nån gång under natten. Men det är inget som egentligen stör mig. Jag har ju inga sömnsvårigheter så det är mest mysigt och skönt att ha nån brevid sig. Så därför kändes det en aning tomt inatt faktiskt, och det lider mot en till 'sova själv' natt. Men det fixar la jag. Klart jag gör. Men ändå. Fattar du vinken anton??? säh.

Igår när jag körde hem kom jag att tänka på 'alla' mina näradöden upplevelser. Började tänka på när jag körde pappas saab, woho å jävlar vad nära att jag inte förstörde den. Och när jag tänkte den tanken började hjärtat bulta lika hårt som den gjorde precis när jag fått kontroll på bilhelvetet och förstått vad som hänt. Men mest rädd hade jag nog vart för pappa. För han hade vart så jävlar i mig arg och tagit alla mina pengar i flera år framöver för att köpa en ny bil eller nått. Men iaf, det är ju vid såna här tillfällen man känner att man verkligen lever, eller hur?

Jag hatar inte skolan, men jag ogillar den verkligen. Hade kunnat slänga den tiden på nått bättre egentligen. Och alla jävla rapporter vi ska skriva med. Palla ändå, känns ju som att de bara är till för de som vill försöka höja sitt betyg nu innan studenten. Som att svenskajohannes skulle höja mig? KNAPPAST. Antingen är jag väldigt dålig på svenska eller så är han snål med betygen.

Har suttit med photoshop och photoscape sen jag kom hem från skolan typ. Åter en anledning att inte ta tag i projektarbetet igen då. Mähä.
Skall ändå överlåta datarn till min broder en stund.