elin1

Jag antar att, när jag tänker mycket, då skriver jag mycket. För det har blivit mycket på senaste.
Jag tänke på en sak när jag drog ridturen (hör och häpna, jag red igen)
Jag har tänkt på en sak. Jag tror faktiskt man kan bestämma att saker ska bli som man vill. Nu menar jag saker som bara handlar om en själv personligen. För man kan inte bestämma över någon annan, inte heller ändra på någon annan heller för den delen. Men man kan be någon ändra på dig, men nästa steg är för personen att själv bestämma om den vill det.
Men tex, om jag har intalat och bestämt mig för att tycka illa om en person, då tycker jag illa om den. Det är samma tex med om jag skulle tänka "honom hade jag kunnat tänka mig att vara kär i" Då ställer man in hjärnan på att man ska tycka om personen, och man plockar fram dom där känslorna man vet man får när man blir kär. Och det händer att man blir kär. Kanske inte alltid. Men nu syftar jag mest på de som säger att dom aldrig blir kära. Jag tror man kan det om man vill.
Och när vi ändå är inne på "kär-ämnet" så är jag som "en annan". Jag har ingen lust att bli kär när det inte varar längre en 3-4 månader. Det är ju iof inget man kan förutbestämma att det ska bli. Men jag är sån. Ska det vara så ska det VARA. Okej, nej du kanske inte kan vara 'fri' som innan. Men när du förlorar det 'fria' finns det alltid nått nytt som kompenserar upp. Det allt det du inte får när du inte är i ett förhållande. Nu menar jag inte bara sex föfan, det kan man få ändå. Jag menar alla andra bitar som finns i ett förhållande och som du inte hittar i en kompis relation.  JAJA föfan tillbaka till saken.
Allt detta detta låter jätteknäppt och jag vet inte hur jag ska formulara mina tankar ibland. Men jag tror ärligt man alltid kan styra över sina känslor/tankar och att man kan bestämma över saker man inte kan bestämma över.
Och ja.. mina vänner. Jag mår bra. Jag gör faktiskt det. Även fast jag låter puckad som fan.
"Det blir ju vad jag gör det till" säh.

Nu ska jag hämta ostbågar och chips att smocka i mig. För medan alla andra är ute och häller i sig alkohol och kör hårt, sitter jag hemma och ska snart spela sims.  Men jag är inte avis. Helt ärligt så njuter jag av att äntligen ha en vit jäkla helg, efter ca 4 månaders festande varje helg.
Kroppen säger ifrån att man inte orkar. Och ibland är det skönt att stänga av lite. Isolera sig med sig själv.