elin1

Imorn återvänder vi till Kvarn. I övermorgon återvänder jag hem. Jag och Maria har tummat på Norge i höst. Känns brå. Tiden går fort, om 10 veckor är det muck.

För ungeför ett år sen sa vi: " Vi måste alltid alltid ha kontakt med varann efter studenten, vi kommer göra så himla många olika grejer med varandra som dittan och dattan och vi kommer ha så jävla kul osv blahablahaa " Ungefär så lät det. Alltid lika har vi sagt, men det har visat sig nu när man kommit ut tryggheter och rutiner som kallas skola och det så kallade "livet efter" driver på i en stormande fart, att vi egentligen inte alls är så lika som vi trott. Jag drog till lumpen, du hade andra planer. Jag inser, eller jag antar att vi båda insett att vi har nog inte samma ambitioner och mål med livet längre. Vi har börjat prioritera olika. Det är väl inget som är negativt egentligen, alla förändras ju. Ibland till nått bätte, ibland till nått sämtre, det beror på i vems ögon man kollar med.
När man var yngre, skolåldern, var man alltid så noga med att ha EN bästa vän, det ville ju alla ha. Sånna var vi, som sa att vi var det. Idag är man inte lika noga med det på samma sätt, jag har tex min klase med guld som jag håller varmt om hjärtat, det är inte fasligt många men de är bra, jävligt bra. Både nya från detta lumpen-året och även gamla vänner som kontakten slutits starkade med igen. Vänner är lite som löv.. de måste få vatten annars trillar de av sin gren, men en del löv, de som vägrar låta det bli höst och ihärdigt hänger kvar trots att vinden gör allt för att slita ner de från sin gren, de löven är riktigt bra löv. Gud vad töntig jag känner mig som sitter och skriver i "löv-termer", men what ever. Sååå. Det jag ville ha sagt var väl egentligen.. att jovisst även fall man är jävligt upptagen och mitt inne i livet, inte hörs av på flera veckor ibland och inte ses på månader så kan en vän fortfarande finnas kvar varmt om hjärtat. Man ska såklart inte bara leta fel hos andra, jag är självklart inte heller perfekt. Men vid vissa tillfällen, då kanske det inte är nån mening med att vara det där lövet som ihärdigt hänger kvar på grenen ändå, ibland kanske det är lättare att släppa taget och flyga vidare. Klart det finns ursäkter, men när en inte ens får ett grattis,  eller vad som helst, för att man är så jävla upptagen med sitt eget liv ständigt, då finns det inte nån större idé att lägga energi på att bry sig. Det som en gång var så nära är så långt borta nu liksom. Men det finns andra ställen jag kan bry mig på. Ja det är ju inte första gången jag känner såhär och att bara tänka på sig själv är inte alltid den rätta vägen att gå, men det bevisar ju en hel del. Så jaa, kanske denna bästa vän helt enkelt bara ska benämmnas, vän eller motsvarande. Sååå, kanske brusar jag, men det var ganska skönt att få det ut sig. Hoppas förståelsen finns.

Då fyller man 20 år idag då. Känns inte som att jag fyller år, men jorå det är allt den 27e idag. I vilket fall så känner jag mig inte som 20 i huvvet. Känner att min personliga mognad stannade kvar vid 18 års ålder. Eller okej, ibland kanske jag är lite mogen. Men igår var jag tex inte det. Men jag är ju medveten om hur töntig jag är när jag brusar för skitsaker och blir arg och svär åt hela livet och att jag hatar lumpen. Det var såhär att vi skulle besätta eldställningar kl 01 på natten, alla springer ut, sätter på sig sin stridsutrustning, Lycke tar min, jag står och säger att hon har tagit mina saker, ta av dom säger jag ett flertal gånger, hon nekar hela tiden och säger att det är hennes saker... jag blir argare och argare, får ta på mig nån annans skit. Sen när vi skulle återgå har lycke tappat ut mina skyddsglasögon ur min väst... ARG Elin. Leter efter dom, men det är borta. Åhh jävla dumma Lycke tänker jag.  Ringer Julian och ber han komma ut så jag kan svära över min ilska på honom, antagligen hade hela hans tält typ hört mig utanför också. HEHEHE. Sen går jag och lägger mig innan jag ska upp på postpass igen vid 03. När jag sitter post passar jag på att märka upp varenda jävla pryl jag äger med gul tejp så inte en jävel ska ta fel igen. När jag gör det hittar jag mina glasögon, fast i ett annat fack i västen. Så där har man stått och skrikit på Lycke helt i onödan. Men å andra sidan, hade hon inte nekat från början hade detta aldrig hänt. Så var det med de. Men nu är alla glada och vänner igen. Slut på sagan men fortfarande lika omogen som man kan vara ibland.

Idag har jag och Hast jobbat pass. Vi har haft det jääääävligt lugnt. Suttit beredskap och sen vilotid. Med andra ord har vi sovit, ätit, sovit, fikat, sovit, ätit i princip hela dagen. Drägglat ner hela mig kudde när jag sov också. Gött.
Förut mötte jag Lilja som vandra bort från bajamajorna, sjukt fashinerad verkade han så jag frågade var det var. Han berättade att han just sett sin livs längsta bajskorv i toan. Typ 2 dm lång. Han hade t.o.m tatt kort på den!

Idag ska vi ut och bygga en FARP, vet inte vad det betyder men det än nån skit helikoptrar ska kunna mellanlanda på typ. Om 3 dagar sover vi på kasern igen, ska bli skönt med riktig säng och kunna dusha när man vill. Fast det går ju ingen nöd på oss här direkt. Till middag idag fick vi tacos och igår fick alla marabou och ahlgrensbilar. Man lär ju ha stigit på vågen. Snart kommer Elina och byter av mig, hoppas jag. Om hon inte glömt ställa tillbaka klockan, vilket jag gjorde förut. Ha det gött och grattis till mig. Heeeej

Hejeee. Dålig upptadering det senaste. Har inte skrivit sense förra veckan ju. Då ska vi se, let's upptadera er. Den helgen som var nu var en av de roligare på länge. Inflyttningsfest hos Dimblad, som slutade på Lipz. Som jag kanske redan konstaterat tidigare i min blögg så är jag INGET fan av Lipz, men i lördags var det riktigt roligt och det var längesen jag dansade. På söndagen vaknade man upp brevid Emma i en lägenhet som såg ut som kriget och jag mådde gud vet vad. Några panodil såå. Gött såå. Sen bar det det off to Kvarn igen, Djävulens kolonilott som de kallar stället. Ut i fält i måndags och 9 dagar framöver. Så nu sitter jag här inne på mitt 3:de natt-postpass vid radion i STABS tältet, det är torsdag och det jag ser fram emot mest idag är pannkakorna med grädde och sylt! Man börjar bli riktigt sleten också, senaste dusch var i söndags, håret börjar efterlikna ett smörpaket, freeeesh! Hehe.
Vad gör vi radiolökar undrar ni där hemma som läser. Eller vi " stabsassistenter". Jo, vi pratar, upprättar och driver all kommunikation här på campet osv. Vi har koll på var alla är i princip och sen ser vi till att ha ett fungerande samband. Eftersom alla typ använder sig utav mobiltelefon blir det ju ganska enkelt... sää. Och jaa, vi har internet och facebook typ. När vi inte jobbar lökar vi, vilket består utav att fika eller sitta ute i solen typ. Kockarna lagar kaffebröd till 14:30 fikan varje dag. Idag fick vi wienerbröd. Blev fedt lessen när man fick höra att de slängde typ 30 st av de förut för ingen åt, hååå det hade ju inte vart några problem för oss. Jaja. Idag hade vi ett gäng praoelever från 8:e klass här. Vi drog med de ut i skogen och satte upp en högantenn. Shit vilka dagisungar, gick ju knappt tygla de små liven. Hahaha. Vi fick sluta tidigt ikväll, kl 8 typ. Innan har det varit runt 22:30 på kvällen. Men vi börjar kl 7 imorn bitti så det var nog därför. Bäddade ner mig i vårt övervarma tält. De är niiiiiice. Swetten rinner när man sover. 3 dagar kvar tills jag 20 år är fyllda. Nästa helg ska jag skriva högskoleprovet för första gången i mitt liv. Helvete med det, jag har ju glömt allt från min skoltid typ.

Nää nu ska jag försöka kamma ut mitt trassliga hår, byta fulladdade batterier och läsa andras bloggar. Trevlig natt, puss.

Jag blir så jävla förbannad. Våra befäl, 2 st försteSegranter är dumma i huvet. Maktlystna och ett par jävla ÖVERSITTARE! Seriously. Det har inget bättre för sig än att plåga oss med onödiga ting. Vår älskade fänrik är ju inte här denna veckan och ser hur de beter så nu beter de sig hur som helst. Idag fick vi tex sopa upp inne i vårdhallen, typ as as as lite damm som städarna ändå gör sen, bara för att de skulle kunna ha sina jävla kafferast. Vi kunde också fått rast. Näneeej, ikke. Sen tro fan att man inte kommer att ge " Såsen" nån jävla respekt när han inte förtjänar den. Sitter och gäspar under lektionerna, grejar med sig iphone och  motsvarande. Frågan är om han verkligen vill vara här och göra det han gör, för det verkar ju faktiskt inte som han vill det? Vara befäl. In my ass.
Vi har sprinterutbildning denna veckan. Ganska lame med soft. Idag har vi kört terräng och jag och Elina körde fast med hele skiten i snön, så nu får funkarna dra upp den. Nästa vecka är det fält, alltså v. 12-13. Sen 2 veckor på kasern igen, sen lov en veckan, sen efter lovet följer i princip 5 veckors fält på rad. Ååååh guuud jag längtar så. Det kanske blir sköj ändå. Idag är det 98 dagar kvar till muck och det ska faktiskt bli skönt att slippa den här skiten, som jag känner just nu.
Imorn tänkte vi ju dra ut och festa med CQ också, men det tycker inte våra befäl så de har planerat in en häääärlig kvällstjänst. Spolning av fordon. Ligga under och få massa blöt lera droppandes över sig. Tänk om det vore choklad och inte lera, då hade de vart andra grejer de! HEHE. Snart helg också. Inflyttningsfest, kuuwl!
En sak, ni som läst tidigare i min blogg om mitt velande. Jag har bestämt mig! Whahahaha. Det trodde jag inte ens själv. Men jag känner mig ganska säker.
Nu ska jag bränna av några fettceller på löpbandet. Hejdoooooo.

Vad ska jag göra med mitt liv? Jaa jag vet inte. Några planer har jag. Är väl mest bara inne lite i nått depp-mode för tillfället. Nu sitter jag på bussen hem, det ska bli skönt med helg! En veckas slit och släp på radio och tunga tält.
Vad ska jag göra i helgen då? Jag kan inte välja, jag har några alternativ. Och jag vet egentlgien inte vad jag vill. Och ut och träna vill jag också men bina benhinnor vill tydligen inte samarbeta med mig. VARFÖR SKA JAG JÄMT HA ONT NÅNSTANS JÄMT? Kan jag inte bara få slippa det en stund iallafall.

Dags att rycka upp sejeeeeee.
Några saker jag gjort det senaste
- skickat intresseanmälan till gladiatorerna, hoppas de hör av sig
- vart på intervju på liseberg igen, kul och stå inne i ett svettigt popcornstånd hela sommarn kanske
- fått skäll av fänrik och 1:e segant för vi är slappa jävlar. Är man radiolök så är man?
- legat ute i blötsnön och väntat på AQ som vi skulle göra eldöverfall mot. Kul att jag överlevde längst iallafall
- tänkt och tänkt men inte kommit fram till nått vettigt
- kollat på Lisa och Jensen som gullar på bussen, faktiskt just nu!
- Njutit av de fina vårvädret. GÖTT att snön äntligen drar åt helvete


Typ så. Det blir bättre uppdate snart.

Blää. Jag sitter ett jävla dilemma egentligen. Jag har vållat det helt själv. Sen så trodde jag att jag hade bestämt mig, men nu nää så har tydligen inte alls gjort det. Jag kan nog inte göra det, men samtidigt vet jag att jag inte kan låta det fortgå såhär, för så gör man inte. Inte okeeej. Jag vet. Vad ska man göra då? Elin, hjärtekrossaren numero ONE. yäääh. Hm hm hm... hm. Gu så jobbigt. En riktigt iskall dryg jävel kan jag vara ibland. I know. Men HALLÅ, de går för fort, för fort fort fort fort fort. Min hjärna hänger inte med, den hänger typ 5 meter bakom helt efterbliven och släpar, i nån stackars hjärncell som lyckas hänga kvar till min kropp. Jag tror inte min kropp och hjärna går ihop. Min kropp vill det ena, men hjärnan säger nått annat. Man kanske borde byta ut hjärnan. Varför finns det inte förprogrammerade hjärnor som man kan köpa och byta. Så slipper man tänka själv. Haha, sheeet vilken grej!

Nog om det. Kuk. Igår var jag hos Emma. Jag har saknat att umgås med henne ändå, så som vi alltid gjorde förr. Igår kändes det som förr. Och det var nice. Ligga och prata halva natten i sängen om ilandsproblen och gamla minnen typ. Snygg längehet hade hon iallafall, och rymlig, verkligen. Det var fin. Vill också bo så typ. Det blev en alkoholkväll, som slutade med att vi skulle dra ut, men vi kom såklart aldrig ut. Linda spydde på toan, jag och Emma däckade i sängen och Lina satt och smsa i typ en timme och sen var klockan halv 3 och krogen hade stängt. Det gjorde inte så mycket ändå, det var trevligt ändå. Jag vaknade iallafall upp i Emmas sjukligt goa satinlakansbäddade säng, åt sedan en låååång go frukost med kaffe, oboy, rostat brööö och sånt gött. MUMS. Kändes som om vi var ett kärlekspar, fast mannen i huset saknades liksom. Sen spelade jag lite gitarr, sen åkte jag hem. Skrev om mitt cv för hundrade elfte gången, nu måste det vara bra. Det är bra nu. Nu ska jag snart byta om och ta en ridtur i skogen på Safir, skönt ska det bli och vårsolen lyser så gött ute. Häääärligt. Och så ska jag glömma mina problem för några timmar. Mina fina ilandsproblem. Hjärekrossarproblem. Hastalavista. Puss